Hygien i köket
Rent nog – utan att göra köket till en operationssal.
God kökshygien handlar inte om att försöka få bort alla bakterier. De flesta bakterier omkring oss är inte farliga. Det viktiga är att känna till de situationer där sjukdomsframkallande bakterier faktiskt kan bli ett problem – och att ha några enkla vanor som minskar risken.
Rå kyckling kräver lite extra respekt
Rå kyckling kan innehålla campylobacter. Därför är det viktigt att händer, knivar, skärbrädor och andra ytor som varit i kontakt med rå kyckling rengörs innan de används till annan mat.
Kycklingen ska tillagas ordentligt. Undvik också att låta köttsaft från rå kyckling komma i kontakt med sallad, bröd eller annan mat som ska ätas utan ytterligare upphettning.
Skärbrädan är inte farlig – men tänk på ordningen
En skärbräda behöver inte vara steril. Problemet uppstår framför allt om samma skärbräda eller kniv används först till rått kött och sedan till färdig mat utan att diskas emellan.
Ett enkelt arbetssätt är att göra sallad och grönsaker först och hantera rått kött sist. Annars: diska redskap och skärbräda ordentligt med diskmedel och vatten innan de används igen.
Disktrasan
Disktrasan används över stora delar av köket och blir lätt fuktig. Använd därför hellre hushållspapper när du torkar upp köttsaft från rått kött eller kyckling och kasta papperet direkt.
Disktrasan behöver inte behandlas som farligt avfall, men byt eller tvätta den regelbundet och låt den gärna torka mellan användningarna.
Kallt är bra
Temperaturen i kylskåpet har stor betydelse för hur snabbt bakterier kan föröka sig. En bra temperatur är omkring 4 °C. Mat håller dessutom betydligt längre vid 4 °C än vid exempelvis 8 °C.
En enkel kylskåpstermometer är därför en ganska billig livsmedelssäkerhetsåtgärd.
Rester – kyl ner dem snabbt
Tillagad mat som ska sparas bör kylas ner relativt snabbt och sedan förvaras kallt. Stora mängder mat svalnar långsammare, så dela gärna upp maten i mindre behållare.
Ris, pasta och andra stärkelserika livsmedel förknippas bland annat med bakterien Bacillus cereus. Problemet är framför allt när tillagad mat får svalna långsamt eller står varm för länge.
Några bakterier värda att känna till
Campylobacter förknippas framför allt med rått fjäderfä och risken att bakterier förs vidare till annan mat.
EHEC kan förekomma i nötkött. När kött mals kan bakterier från köttets yta blandas in i hela färsen, vilket är en anledning till att köttfärs behöver hanteras annorlunda än en hel köttbit.
Listeria skiljer sig från många andra sjukdomsframkallande bakterier genom att den kan föröka sig även vid kylskåpstemperatur. Den är framför allt viktig att känna till för personer som tillhör riskgrupper.
Bacillus cereus kan orsaka matförgiftning om exempelvis tillagat ris eller pasta får stå för länge vid temperaturer där bakterien kan växa.
Det viktigaste är ganska enkelt
Tvätta händerna. Håll rått kött åtskilt från färdig mat. Diska redskap som varit i kontakt med rått kött. Tillaga maten ordentligt, kyl ner rester och håll kylskåpet kallt.
Man behöver med andra ord inte vara rädd för bakterier i köket. Några bra vanor räcker väldigt långt.
Läs och lyssna vidare
Den här sidan är inspirerad av Sveriges Radios Fråga Agnes Wold och bygger också på råd och information från Livsmedelsverket.
Agnes Wold avlivar myter om farliga bakterier i hemmet – Sveriges Radio